Och en lärjunge får acceptera att det går med honom som med hans lärare, och tjänaren får acceptera att det går med honom som med hans herre. Om nu husets herre har kallats Beelsebul, kommer man naturligtvis att säga samma sak om dem som är medlemmar i hans hushåll.
Det må vara lärjungen nog, om det går honom såsom hans mästare, och tjänaren, om det går honom såsom hans herre. Om de hava kallat husbonden för Beelsebul, huru mycket mer skola de icke så kalla hans husfolk!
Det är nog för lärjungen att det går med honom som med hans lärare, och för tjänaren att det går med honom som med hans herre. Har man kallat husets Herre för Beelsebul, hur mycket mer skall man å inte kalla hans tjänare så.
Det räcker för lärjungen att bli som sin lärare, och för tjänaren att bli som sin herre. Om husets Herre blir kallad för Beelsebul, hur mycket mer ska då inte hans tjänare bli det?